Söderköpings gästabud

Så kom det i år igen - Gästabudet! Det var åttonde året i år och arrangemanget blir bättre och bättre, tycker jag. Det var varning för regn under lördagen, men vi klarade oss undan det. Jag började min medeltidsdag med att lyssna på kören Halsbandet. De sjöng frejdiga och sakrala sånger från medeltid och renässans. Programmet presenterades fint av en av körmedlemmarna. Det är roligt att det inte alltid är dirigenten som är programmets uttolkare.

Vi åt lunch hos Svenska kyrkan. De bjöd på rotfruktssoppa och brödbit. Helt ok, och trevlig sittplats precis invid marknaden. Det var många besökare på marknaden, men jag vet inte om de köper något? Fina stövlar i medeltida modell, roliga tovade mössor, vackra svärd, välgjorda krus ... Jag funderade på om de som handlar kanske är de nördar som lever hela sin sommar på olika medeltidsdagar. De är de som behöver en lampa med stearinljus, gjord av grisblåsa! Hur som helst, de fruktansvärda "tygkorvarna" som nasarna kallar "jungfrukransar" såldes även i år till okunniga besökare. De kan ju inte veta att ingen medeltida kvinna någonsin haft en sådan! Se på tavlan; vita linnedukar på huvudet, veckade och nålade, men inga "korvar".

Geburt Mariä, Meister des Marienlebens, 1460
 

Familjen deltog i femkampen, där nöje förenades med förhoppningen att vinna 3000 silverpengar! Tyvärr var det inte vår tur att vinna den här gången, men kanske nästa år!

Behållningen med stort B är framför allt narrarna och deras upptåg. Jag skrattar hjärtligt när de blandar in Schwarzenegger i Sagan om Rödluvan och frågar publiken om de får sluta som i Sound of music? Jag vill gärna bli lite lurad, lite road på andras bekostnad, och samtidigt beundra skickliga jonglörer och musiker. Jag funderade en del på narrens roll i det medeltida samhället. Naturligtvis behövde folk få skratta, och ibland behövde de styrande få höra sanningar om sig själva. Tänk så bra att kunna göra två saker samtidigt! När narren uttalade de obehagliga sanningar som alla i byn tänkte men inte fick säga, samtidigt som han gjorde något helt avväpnande, som att jonglera med halvätna äpplen, så kanske adelsherren kunde ta till sig av kritiken, utan att förlora ansiktet?


Ursäkta de icke-medeltida glasögonen.

 

 





Jag avslutade min dag med att försöka lära mig att väva band med brickteknik. Det var fasligt pilligt, och jag gjorde fel när jag trädde på garnet, men nu är jag igång. Jättekul att få en möjlighet att lära sig något nytt!